Syftet med personlig utveckling är att andra inte ska behöva deala med din skit!

“Människor som reflekterar över sig själva är tråkiga, självupptagna och alldeles för djupa” sade kvinnan med ett ansiktsuttryck som avslöjade att hon inget hellre ville än att jag skulle bemöta henne på ett sätt som gjorde att hon äntligen kunde få utlopp för all sin frustration.

Jag såg rakt in i kvinnans ögon och sade: “Människor som inte tar ansvar för sina känslor, reaktioner och beteenden lämpar över ansvaret att hantera dem på andra. De gör det till andras uppgift att hantera deras skit helt enkelt. Oavsett det är något enkelt som vardagsfrustration eller mer komplext som t ex missbruk och jag tycker inte att det är rätt. Jag tycker att man ska städa själv och inte tvinga andra att städa åt en. För det är precis vad som händer. Om du inte är villig att rannsaka dig själv innebär det garanterat att dina barn eller andra närstående lever med konsekvensen av dina sår. De sår du själv skulle behöva läka för du istället över på andra genom dina beteenden. Beteenden som jag kan tänka mig emellanåt är jävligt obalanserade och kanske till och med elaka. När vi rannsakar oss själva kan vi äntligen se varför vi gör som vi gör och börja göra annorlunda. Vi kan sluta försvara det oförsvarbara, vi kan sluta förneka det vi skäms över och börja säga förlåt. Förlåt är ett av det vackraste ord som finns om det är ärligt. Ofta mer värdefullt för våra känsloliv och våra relationer än materiella prylar. Men ett förlåt kräver självrannsakan. Bara då är det sant. Personlig utveckling, som jag ser det, är ett sätt att ta ägandeskap över våra tillkortakommanden. Att inte låta andra ärva vår skit. Därför tycker jag att personlig utveckling är viktig.”

Jag vet inte hur många gånger jag fått förklara, och försvara, varför det är viktigt att reflektera över sina egna beteenden, tankar och känslor. De som ifrågasätter eller förlöjligar personlig utveckling mest är samma människor som blir jävligt provocerade när de får frågan om varför de agerar som de gör i vissa situationer. Många vill kunna fortsätta skylla sina tillkortakommanden och besvikelser över livet på yttre omständigheter istället för att reflektera över sina egna. Hur många familjer och relationer har inte gått sönder för att människor inte är beredda att reflektera över sina egna beteenden? För mig är det anledning nog!

Några veckor senare fick jag ett mejl som började med ett TACK i versaler och tre utropstecken.